Dags att krossa myten om det svenska innovationsundret?

Den svenska självbilden kring innovation är ofta att vi är ett land i den absoluta världstoppen – en världsbild som också förstärks av toppnoteringar i internationella jämförelser. Men för den som tittar närmare på ämnet finns det också anledning till oro över det svenska innovationsundret. För även om vi är, och har varit, duktiga på innovationer verkar Sverige nu halka efter många andra länder.

Ett av de tydligaste exemplen på detta är att svenskt näringslivs satsningar på FoU inte håller jämn takt med andra länder. Enligt siffror från innovationsmyndigheten Vinnova ökade investeringarna i FoU med endast 0,8 procent per år mellan 1999-2013. Den siffran placerar oss i botten bland OECD-länderna. Av de investeringar som väl görs inom FoU står dessutom de 20 största multinationella koncernerna för hälften.

Något som talar för att Sverige alltjämt har ett starkt innovationsklimat är att vi på senare år givit upphov till flera väldigt nyskapande och omtalade bolag. Svenskar påpekar gärna att vi, tack vare bolag som Spotify, Skype, Klarna och Mojang, har en högre andel ”unicorns” per capita än Silicon Valley. Samtidigt utgör de här bolagen en tydlig avvikelse mot den stora massan av Sveriges företag. Sverige har exempelvis ett ganska lågt nyföretagande om vi jämför med andra länder och statistik visar även att andelen snabbväxande bolag och ”gaseller” i Sverige sjunker. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg uttryckte förra året problemet så här:

”Vi kommer högt i rankingarna tack vare att stora investeringar görs i forskning och utveckling. Men ser vi på vad vi får ut i form av nya innovationer, produkter, tjänster, och växande bolag – då är Sverige medelmåttigt”

Ett sätt att förstå den här problematiken är att särskilja på olika typer av innovationer. Bolag som exempelvis Skype och Spotify har utnyttjat digitaliseringens möjligheter för att vända upp-och-ner på befintliga affärsmodeller och marknader. Den här typen av innovation skiljer sig markant från den mer ingenjörsdrivna och inkrementella innovation som dominerar hos många svenska bolag. För att konkurrera i en digitaliserad värld räcker det alltså inte att arbeta med små förbättringar av befintliga produkter. Istället måste fler svenska företag våga göra det som Skype och Spotify har gjort: utmana etablerade sanningar och ta fram nyskapande digitala affärsmodeller.

Tyvärr finns det dock oroande tecken på att Sverige halkar efter även här. Tittar man på Boston Consulting Groups e-intensitets-index, som bland annat mäter hur väl företag och privatpersoner anammar nya digitala lösningar, så har Sverige de senaste åren dalat: från tredjeplats 2011 till niondeplats förra året. Fortsätter utvecklingen så beräknas Sverige ligga på en 22:a plats till år 2025.

Det finns därmed anledningar att ifrågasätta den svenska självbilden när det kommer till innovation och digitalisering. Snarare än att stirra sig blinda på framgångshistorierna och sina gamla meriter borde fler företag fråga sig hur de kan använda digitaliseringen för att omforma sin bransch.

Bristerna i det svenska innovationsklimatet är även fokus för vårt seminarium under Almedalsveckan på onsdag 5/7:

Är svenska företag ledare eller följare inom innovation och digitalisering?

Mårten Gustafsson

Mårten Gustafsson är ansvarig för Dassault Systèmes säljorganisation i Norra Europa. Han är väldigt engagerad i frågor som berör innovation och konkurrenskraft. Det är därför Mårten har valt att jobba med det han gör, och han tycker att det är en förmån att få göra det i en tid där förändring inte längre ses som risk utan en möjlighet.